Jag kan inte sova. Just inatt har tågets vaggande rörelser och mina öronproppar inte hjälpt. Varför vet jag inte. Kanske var det den kinesiska öl konduktörerna sålde till oss igår. Kanske var det fisken vi köpte i Balabinsk. Kanske är det bara en slump.
I vår sovvagn finns 36 platser indelade i hytter om fyra. För tillfället är 11 av sovplatserna upptagna. Våra två kinesiska konduktörer delar en, en irländska och två brittiska pojkar delar nästa. Jag och AM sover ihop med två amerikaner som just avslutat sina Harvardstudier i den tredje och en britt och en kines är de sista två. Alla har lockats av myten om Transsibiriska och tillsammans gör vi att tiden går snabbare. Vi har inte haft tråkigt en sekund.
Vid varje station går vi av, sträcker på benen, kanske handlar nåt i en kiosk och nån gång av en försäljare på perrongen. Restaurangvagnen har dyr mat av tvivelaktig kvalité samt en babusjka-servitris med bestämda åsikter. Våra medhavda nudlar lämnar en del övrigt att önska.
Imorgon stiger vi av i Irkutsk. Klockan kvart i fem på morgonen. Jag tror inte på försynen, men hade jag gjort det kanske jag skulle påstått att det var meningen att jag skulle vara vaken. Morgondagen blir så mycket enklare då.
Ombordstigning
Med Lenin i Omsk
Sibirisk landsbygd från ett tågfönster
Ben (blå) och Yoni (röd); våra två amerikanska hyttkamrater
Kvällshäng i vår hytt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar