1996 startade Little Lambs School i vad som då var norra utmarken av Chennai. Idag har staden växt ikapp och förbi skolan med den indiska motsvarigheten till villakvarter; tätt liggande tvåplansvillor. Verksamheten drivs ekonomiskt av diverse donatorer i Sverige, en secondhand-butik i Mariestad, några organisationer och företag i Chennai, några elevers skolavgifter (450 kronor om året) och rektorns mans IT-företag. Men detta kan inte jämföras med de människor som driver verksamheten, till stora delar idéellt.
Urvalet av elever till skolan är något snedfördelat med tonvikt på barn med problembakgrund. Några har föräldrar som missbrukar alkohol eller narkotika, i några fall har pappan stuckit när mamman dött i barnsäng, några har en mamma som går på gatan, många saknar helt föräldrar på grund av inbördeskrig eller andra våldsamheter, någon har sett sin mamma brännas på bål när maken dött. Många är fattiga. "Aha" tänker ni. "De har inte råd med skolresor och nya jeans." Nja, fattigdom här har mer att göra med en person lever på två kronor om dagen.
Till skolan har man också startat tre barnhem. Ett för äldre pojkar, ett för äldre flickor och ett för de yngsta (där vi bor). På kvällarna går vi ibland över och leker med ungarna på barnhemmets tak.
Verksamheten sker med kristna förtecken vilket bland annat märks genom den gudstjänst som hålls på söndagar, morgonbönen innan skoldagen börjar och genom att alla anställda är kristna. Barnen heter dock inte bara Michael, David och Mary utan också Diksha, Prabithya och Romie (hinduer) samt Saif, Ahmed och Aisha (muslimer). Några av barnen har ett mer kinesiskt utseende. De är från nordöstra Indien och är därmed troligen buddhister från början, men ingen vet egentligen säkert. Enligt lärarna lär man "typ" ut evolutionen som drivande i människans utveckling. Vad detta "typ" innebär har vi inte riktigt luskat ut.
På skolan jobbar också en psykolog samt en socialarbetare vid namn Peter. AM följde med honom på ett par hembesök hos elever som inte kom till skolan som de skulle. Till första stället fick de vada genom ett vattendrag (vilket även användes som toalett) för att komma till en rishydda på sju kvadratmeter. Den delades av två barn och deras mormor. På nästa ställe var taket så lågt att Erik inte skulle fått plats och takfläkten skulle göra att han aldrig fick huvudvärk eller halsont igen.
Att eleverna trots detta kommer igenom skolan är fantastiskt och de får en radikalt förändrad chans i livet. Barnen suger åt sig kunskap som svampar och man märker förbättringar i deras kunskaper efter bara ett par dagar. Eftersom eleverna snart ska avsluta sin termin har vi att se fram emot fyra dagars provvaktande och sedan är vår tid på Little Lambs School slut. Det känns helt ärligt väldigt tråkigt att lämna dem så snart.
Volleybollspel med pojkarna från Boys' Hostel.
Skolan.
Med Peter på besök hos en familj.
Inne i hyddan.
Hoppas ni känner att ni hann göra någon skillnad! Puss!
SvaraRadera