Anna-Maria och Erik spetsar öronen. Det är första gången på länge de hör svenska talas, men de får anstränga sig för att hänga med i den sluddriga stockholmskan.
"Så ja känner att, man kanske ska typ göra saker här, och glida resten av landet. Det är dyrt men, kanske värt det för det är nu."
Småkillarnas samtal speglar Cairns ganska bra. Det finns inga egentliga sevärdheter, ingen shopping att tala om och utelivet verkar vara sådär. Vid staden finns ingen strand och hursomhelst är det inte säsong. Såhär i början på sommaren har krokodilerna parningsperiod och dödliga maneter har kläckts, båda sorter finns i grunda vatten. Nej, folk kommer till Cairns för aktiviteterna.
Första dagen hoppade vi på en båt på väg ut till Stora barriärrevet fem mil från kusten. I trängseln på båten lyckades vi med två dyk varav ett var utan dykledare. Det var inte riktigt lika bra dykning som i Thailand, mest för att personalen inte var särskilt bra och organisationen kring det hela var dålig. Men vi såg barracudor, rockor, massa fina fiskar och en stor havssköldpadda som kom så nära att vi kunde peta på den.
På kvällen bjöd vårt hostel på en australiensisk barbeque där vi käkade massa lokala specialiteter såsom känguru, emu, krokodil och barramundi-fisk. Vi testade också att spela didgeridoo med blandat resultat.
Varmt eller?
På båten mot revet.
AM leder fortfarande solligan.
Barriärrevet.
Efter dyken: trött Erik.
Grillning.
AM provar didgeridoo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar