O sen hörrde ja den store bleke prata om et berj vi skule til. Nåt om en film dä dom kasstar ner "ringen" i lavva. Ja fössto no va hann mena. Det va ja som va "ringen", nyckelringen. Han skule jöra sej av me mej.
Jenast fatta ja va som måsste jöras. De va bara o svällja min fiendskap, greva ner striddsyksan o låssas va hans kompis. Hur svåt det än va.
Vi jikk jäääätilänge på en öde slät inan berjet kåmm i sikte. Ja pratade me den bleke hella tiden tils han hadde glömmt bått sin plan. Ja ble fövånnad, han e rett trevvli ejenklien. Nä diman dro bått kunde vi se berjet. Jätifint, menn jätihökt. 2291 meter hökt. Tio Ture bli en meter. Det bli jätimånnga Ture. Ja tror innte den bleke hadde årrkat gå ännda upp. Ävenn om hann sa att i filmmen va de 2 pytesmo gubar som jikk dit.
Ja o Mount Doom, eller "Dommedasberjet" på svennska. Fasst ejenklien hetter det Mount Ngauruhoe.
Barra nårmal rissk fö vullkanutbrot idag.
Den lika bruna o ett anat berj me snö på. Mt. Ruapehu. Änu högre.
Blir kåmmpiss me den bleke.
Den bruna ha snot den blekes panbann. Bra jort!
Hä vannrade vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar