AM och Erik reser: En snabbvisit i Alperna

När vi svängde av från motorvägen vid staden Ipoh började landskapet förändras. För det första började bussen luta eftersom vi körde i svindlande hastighet, ständigt uppåt på slingriga vägar. Den välorganiserade djungel vi var vana vid med gummi- och palmoljeträd i ordnade rader gav vika och istället började vi se barrträd, stora lövträd och mörkgröna buskar som förtvivlat höll sog fast i kanten. Vi var på väg mot de malaysiska högländerna.

Väl framme vid vårt mål, den lilla byn Tanah Rata, kändes det som om vi färdats till Alperna snarare än till djungeln på Malackahalvön. Dimman låg tät kring topparna runt byn, husen var av korsvirkestyp i vitt och svart och luften var tung att andas, ironiskt nog eftersom den är tunnare. För att ytterligare spä på alpkänslan hördes överallt omkring oss tyska talas.

Snö var dock lite mycket att be om och istället tog vi en vandring på de stigar som fanns i området. Vi klättrade upp på Gunung Jasar, 1704 meter över havet och följde sedan en ås till Gunung Perdah (1576 m) och så småningom till den lilla byn Brinchang. Som en avslutning följde vi en liten flod tillbaka genom teplantager och jordgubbsodlingar (självplock!) till byn. Klättringen var bitvis tuff och vi var kanske inte helt förberedda fysiskt och utrustningsmässigt. En guide vi träffade förhörde oss om vår runda och tiden den tagit och fällde därefter domen att vi var "fit enough" vilket gjorde oss stolta. Andra besökare var mer förberedda än oss med kängor och hajkutrustning, men vi träffade också på två britter som försökte klättra i flipflops.

På kvällen fick Erik för första gången sedan Ryssland användning av sin fleecetröja.

Jordgubbsodling.